Det skär i mitt hjärta....

Igår efter min löprunda så tog jag kameran och lilla Herr Larsson

för att fota lita, det var sååå vackert vid sjön.

Runt vasstråna hade vattnet frusit till is, som runda små glaskoppar runt varje strå,

och frosten på bryggorna glittrade i solskenet.

Vi blev kvar en lång stund och bara var....

och iakttog den fantastiskt vackra naturen.

 

När vi vände hemåt, gick vi genom skogen och jag hörde

hur det prasslade i gräset, strax bredvid oss, intill sommarstugorna.

Stannade upp och tittade, och fram kommer ett rådjur sakta...

Tar upp kameran för att fota, och det är då jag ser det....

Rådjurets ena framben är av, helt av och hänger och dinglar.

Det skar så i mitt hjärta..

Vi sprang hem, ringde några samtal och fick ut en jägare, som jag visade

vart den arma stackaren var, då jag såg den..

Tyvärr, hörde jag senare på kvällen att jägaren inte kunnat skjuta,

då det var folk i rörelse.

Det är ett populärt promenadstråk precis där...

Så jag hoppas av hela mitt hjärta att en jägare får ge den ett vårdande skott snart,

annars kommer den svälta ihjäl om snön kommer...

 

 

*

 

*

 

 

*

 

*

 

Idag ska 34:an fyllas med dofter av julbak...

Så dags att kavla upp ärmarna och sätta fart!

 

*

 

Söndagskram från Kate