onsdag 4 mars 2020

Lilla Herr Larsson....



 
.... min ständige skugga...
Vart jag än går, vart jag än är..
så är han där.
 
Nu i vår fyller han 11 år, och åldern börjar göra sig lite påmind....
Plötsligt kom atrosen, och han fick ont och blev halt..
Efter några veterinärbesök med röntgen, sprutor och antiinflammatorisk
medicin, så är han nu bättre.
Nu har han inte alls lika ont, utan kan röra sig ganska obehindrat.
Men det är små, korta promenader - kopplad som gäller 1 månad framåt.
Sanningen är ju den - att den lilla mannen gör inte speciellt mycket om han är lös...
Han har liksom inte så bråttom,
och han kan lukta lääääänge på samma tuva eller grässtrå
 innan han lyfter på sitt ben för att markera på samma ställe.
 
Han gillar heller inte att leka med andra hundar...
Han ska leka med matte..
och gärna köra jaga runt köksbordet...!!!
Då är han nöjd!
 
 
Den lille mannen behöver heller aldrig vara själv..
Han är alltid med mig i jobbet, eftersom jag är dagbarnvårdare så kan han ju det.
På promenader, i alla lekparker, i skogen, hos kollegorna...
Det bästa av allt är ju att få åka med på cykelturerna,
 i min lådcykel...
...längst fram, som ett kuttersmycke!
 
Inte fäller han ett enda hårstrå heller - så ingen har reagerat som är allergiker.
 
 
*
 
 
*
 
 
*
 
 
Älskade lilla troll .....
 
Nu hoppas vi att medicinerna kommer fungera länge
 så vi får ytterligare några år tillsammans,
min följeslagare & jag..!
 
*
Kraaam Kate
 
 

söndag 1 mars 2020

Två blindstyren på vandring i Säfsen..

 
 
Bara sådär...
... så bestämde vi oss för att ta en weekend i Säfsen.
Praktiska, sköna kläder, ryggsäck och lite proviant
inför lite vandring.
Naturligtvis mat och sängkläder stuvades också in i bilen till stugan,
 för vi sov inte under bar himmel, även om det är något jag gärna skulle pröva på att göra.
Eller ja, i ett tält för all del...
 
Men alltså... titta på bilderna!!
Lite konstigt ät det ju..., eller?!
Det är sista helgen i februari, det är sportlov och vi är uppe i dalarna...
... och inte en snöflinga!
Skönt för vandringen, absolut... men lite märkligt är det ju!
 
 
 
*
 
 
*
 
 
Kartan blev kvar hemma på köksbordet, så vi googlade fram kartan i mobilen...
...vilket fungerade dåligt.
Ingen av oss hade tagit med några glasögon...
Ni fattar.... 2 blindstyren på vandring!!
Så det blev till att noggrant följa de röda kryssen...

 
 
Vi prövade även på att ta med frystorkad mat för att slippa
 bära så mycket i ryggsäcken.
Smaklökarna dansade absolut inte wienervals,
så det får bli egengjord mat i fortsättningen.
 
Men om grädde på moset efter en halv dags vandring, så
njöt vi av varsin irich coffé på verandan när vi kom tillbaka till stugan!
 
 
*
 
Kraaam Kate
 
 

Populära inlägg