söndag 10 juni 2012

Liten fick inte bli stor....

Det har varit en bedrövligt tung helg för vår familj. I fredags fick vår älskade Japp somna in.. Han började visa stelhet i sina armbågar och ändra sin personlighet. Det kom ganska snabbt. Efter att vi fick veta hans prognos efter 1-årsröntgen i februari, så bestämde vi att han skulle få leka, springa precis som han ville och kände för den tid han fick ha kvar. Vi lät han ha så kul han kunde ha även fast vi visste att det tog mer på hans armbågar än om vi skulle ha "hållt igen" honom. Men en ung hund som inte får härja mår inte heller bra!! 


Nu sitter vår underbara kille på ett moln bland stjärnorna och lever sitt "nya liv"!
 Men vi kommer aldrig att glömma Dig, vår älskade Japp!!



*


*


*


*

Kram Kate

10 kommentarer:

  1. Åh, så sorgligt!
    Tänker på er...
    Kram / Maria

    SvaraRadera
  2. Nej vad tråkigt, så söt han var!
    Stora bamsekramar från Helena

    SvaraRadera
  3. Skickar en styrkekram...
    Tungt beslut men bra att ni gjorde det som var bäst för honom.
    Kraaaaaaaam Katarina

    SvaraRadera
  4. liten stackare då♥ nu har han det iallafall härligt på de gröna ängarna..
    Kram till dig//Gabriella

    SvaraRadera
  5. Vad sorgligt...

    Förstår att det är jobbigt nu då...

    Kram Mariette

    SvaraRadera
  6. Sorgligt, jättefin vovve, kram

    SvaraRadera
  7. Beklagar sorgen, så himla tråkigt. Jag vet hur tomheten efter ett djur känns... Tänker på er!

    Tack så jättemycket! Ja, jag har sytt den. När det man vill ha inte finns i affärerna får man ta till symaskinen.
    Kram, Cicki!

    SvaraRadera
  8. Nämen nä lille vovven. Usch så ledsamt.
    Kram Stina

    SvaraRadera
  9. Fy så tungt! Att mista ett djur är som att mista en sann familjemedlem. Det är tungt. Så tungt!

    Stor kram
    Sofia

    SvaraRadera

Populära inlägg