Mörbultad & söt som socker...

Nu ligger jag i soffan som en mörbultad pannkaka...

Trotsade min rygg, och öste på för fullt med min mini-makeover

i tvätt/sy-stugan idag på min lediga dag...

Målat färdigt, 3 strykningar.

 Fyyyyy tusan vad jobbigt att måla tak.

Man får kramp i både nacke, axlar och armar...

Men nu så, är det klart. Dessutom gjorde jag nåt ännu dummare,

fast det är skönt nu när det är klart.

Jag har skrubbat hela tvättstugan, från nock till golv!

Nu är det fixet kvar....

Återställa och förnya lite grann.

 

*

Dagarna har inte bara bestått av make-over..

 Vi har varit hundpiga till en liten Columbus ett par dagar.

Söt som socker, och sååå duktig trots att han bara är ca 4 månader.

 

Foto Susanne P

 

*

- Ajabaja... Inte ta av Herr Larssons mat!

Zzzzzzzz......

 

*

Tisdagskram från Kate

 

 

 



Liten tvättstuge / syrums makeover...

Tänk vad ett litet inköp kan "ställa till" det...

Är ju på G att köpa en bättre symaskin av en blogg-vän,

och vad händer då...?!

- Jo, de måste ju vara en roligare miljö att sitta och sy i framöver.

Så det blir en liten mini-makeover i tvättstuga/syrum.

Har ju mitt syrum nere i källarens tvättstuga.

Där står mina symaskiner uppställda för jämnan, så man kan fortsätta

 där man avbröt, och slipper plocka ihop allt från gång till gång.

Har även en lång bänk som jag kan göra tillklippningar på där nere.

 

Väggarna är redan vita, men taket bar den ljuvliga 70-talets orangea färgen,

med taklampor i gulnad plast.....

Så igår drog jag igång projektet, men jisses så jobbigt det är för nacken att måla tak.

Hann bara med en grundmålning, sen fick det räcka.

Hoppas jag hinner med en omgång till kväll, för att sen ta en tredje

sväng imorgon på min lediga dag.

Bjuder på en före och en halv-leks bild...

 

*

 

 

*

 

 

*

 

 

Lutar åt att kasta ut torkskåpet...

Vad använder Ni för torksätt till Er tvätt?

Tänker att en torkställning tar  så lite tvätt..?

Hmm, beslutsångest..

 

*

Önskar Er en ny fin vecka, i snöyran!

Kram Kate

 



Glastavlor

Fredagen gick i ett rasande tempo,

och avslutades som en säck potatis i soffan...

utan inlägg som det var tänkt på bloggen.

 

Kom i väg till doktorn igår, äntligen...

Vilket skulle ha skett för länge sen!

Har ju en utsliten ländrygg (arbetet..?) och får inflammationer där

med jämna mellanrum. Nu har jag gått och dragit med den en lång tid.

På morgonen får jag rulla ur sängen, men mjuknar upp under dagen,

så känns det hyfsat på kvällen och man drar ut på telefonsamtalet att boka en tid till läkaren.

Men nu så, kom jag äntligen iväg!

Problemet är  att jag är sååå känslig för mediciner.

Läkaren förklarade för mig att jag förmodligen är en av få som omvandlar ett ämne

i medicinerna till morfin (värktabletter, muskelavslappnande).

Det förklarar ju varför jag var så fruktansvärt trött sent i höstas..

Så trött så jag var gråtfärdig, och fattade inte varför.

Facit = Medicinerna. 

 

 

Nu till något roligare!!

Fick så fina glastavlor i julklapp,

 som nu har kommit upp på väggen i vardagsrummet.

 

*

 

*

 

Just nu är de fantastiskt väder ute, så det får bli en lång promenad

innan ovädret kommer in...

 

*

Önskar Er en fin lördag,

kram Kate

 

 



Oxveckor...

Efter en lång och skön ledighet, drar vi nu igång med oxveckorna.

Har man inget sportlov, så vankas det jobb

 ända fram till 3 april, och då är det påsk = VÅR,

innan det blir någon dag extra ledigt!!!

Så nu när jul och nyår är över, så börjar jag räkna ner till våren...

Längtar efter lite pastelliga färger och blommor här hemma!

 

 

*

 

Min vita lilla Uggla jag fick i värdinnegåva av min kära kusin på nyårsafton.

 

*

 

 

Hos oss har det kommit lite snö i natt, så det har tillbringats

ett par timmar ute i pulkabacken med ett stort gäng barn och lilla Larsson.

Han har jagat alla barnen upp och ner i backen, i hopp om att kunna

rycka av dom vantarna, vilket varken jag eller barnen uppskattar...

 Han är superglad att matte har börjat jobba igen

 så dagarna fylls med aktiviteter och inte bara promenader.

 

*
Jag läser alla inlägg, men kan inte kommentera inne hos b la:
Helenas enkla vardag, Hallon & blåbär, och Norrgården.
När det nya fönstret kommer upp där jag ska skriva i kommentaren,
så tycker min dator att det är ett "pop-up"- fönster...
Jag (läs sonen) ska försöka åtgärda det snarast.

*
 

Nu räknar vi ner till våren,

kram Kate

 

 

 

 



Att besluta om donation...

Mitt i livet tvingas vi ta beslut, hårda beslut...

 

Min älskade pappa, endast 53 år gammal, fick en kraftig blödning

i hjärnan när han låg och renoverade ett hallgolv i deras hem.

Ambulansen tillkallades för sent, för han var vid medvetande en lång stund.

Trots bra hjälp i Uppsala gick det inte rädda hans liv.

 

Ett dygn, ett långt dygn,  fick vi vänta medan de genomförde tester och prover

för att bekräfta att det inte fanns någon aktivitet kvar i hjärnan.

Helt krasst sagt, så fick vi vänta på att han skulle bli "hjärndöd",

och medan vi väntade skulle vi ta beslut om donation.....

Att sitta och hålla sin älskade pappa i handen, ta ett beslut som betyder att dom

ska "hålla honom vid liv" för att kunna plocka ur delar ur hans kropp,

är en helt absurd känsla.

 

Vi i familjen orkade och klarade inte av det, utan tog beslutet

 att inte donera. Tyvärr....

Men när allt lagt sig, så kommer en viss ånger.

Pappas organ har kunnat få andra människor att leva vidare.

Hans goda hjärta hade fortfarande kunnat få slå, fast i en annan kropp.

 

Se till att Ni pratar om hur Ni ställer Er till donation med Era anhöriga.

För när man står mitt i allt helvete,

så fattar man inte alltid bra och goda beslut...

 

 

*

 

 

*

 

Idag har det redan gått 20 år...

Jag saknar min älskade pappa Göran, lika mycket än idag...

 

*

Ta hand om varandra,

kram Kate