I går var det den där årsdagen vi minns med stor sorg och mörka minnesbilder,
men som slutade gott...
Dagen då min älskade make, barnens pappa fick sitt hjärtstopp,
bara så där, en natt när vi precis lagt oss och börjat somna in.
Allt var som vanligt kvällen innan.
Vi hade gått en långpromenad på sjön med hundarna, ätit gott
och tagit ett glas vin till, denna fredag kväll.
Inget konstigt alls...
Inget annat än att maken kändes sig väldigt trött och hade en lite
konstig magkänsla...
Att sen vakna av att maken faller ihop på sovrumsgolvet, livlös...
Det önskar jag att ingen annan ska behöva uppleva.
Och trots att jag gått på flera hjärt-lungräddningskurser genom åren,
så blev det allt annat än ett rationellt handlande...
En hjärt-lungräddning i galen panik, skrik och gråt....
och att sedan yngsta dottern vaknade och, då så liten, ringde efter en ambulans..
Allt slutade efter fantastisk hjälp av alla ambulanssjuksköterskorna,
operationsteamen i Uppsala på natten och de underbaraste människorna
på IVA i Uppsala bra !!!
Maken sviter efter allt blev att han har och får tampas med en hjärntrötthet,
men jag fick min älskade make, barnens pappa tillbaka, tillbaka till livet !
Varje årsdag firar vi Livet med tårta och blommor till maken,
och det är både sorg- och glädjetårar denna dag!
Skjut inte upp det Ni kan göra idag,
imorgon kan det vara för sent....
*
Ta hand om varandra,
kram Kate
Åh.... jag ryser när jag läser detta... jag minns ju så väl... och jag har ju haft förmånen att träffa både dig och maken över en kopp kaffe, så det känns lite närmre än "vem annan som helst" om du förstår... Tänk att det redan gått fyra år... Sådan tur ni hade den där natten! Tycker att det är så fint att ni firar den här dagen varje år, det om något, är verkligen värt att fira! Ta hand om varandra! Kramar i massor!
SvaraRadera/Maria
Så fint att fira denna dag. Som både har sorg och glädje.
SvaraRaderaKram mamma c
Fy vilken fruktansvärd upplevelse det måste varit. Sköt att allt gick bra till slut och det är verkligen något att fira. Kram Suss
SvaraRaderaÅhh jag hittar liksom inga ord. Vad bra att det gick som det gick. Jag önskar så att min bror hade fått den hjälpen men han klarade sig inte. Verkligen värt att fira er årsdag så klart och jag försöker leva nu för som sagt i morgon vet vi inget om. Varm kram /Pia
SvaraRadera❤❤ Kram Anette
SvaraRaderaSådant underbart uttryck, skjut inte upp något till morgondagen, Ha,ha jag är
SvaraRaderajättegammal är väl på sluttampen nu. Men ännu har inte gumma gett upp.
Kände också att det är lite, lite vår i luften i dag.
kram från Vardagsprat Hajan
Underbart-att fira livet här och nu!
SvaraRaderaKram Jenny
Men NEJ vilken hemsk upplevelse. Jag ryser när jag läser:( Underbart att ni firar livet!
SvaraRaderaMånga kramar/Heléne
Livet är så otroligt skört. Fantastisk insats av er. Gott med tårta, fint att ni firar. Man behöver bli påmind om att vara tacksam och fånga dagen och krama om livet.
SvaraRaderaKRAM Anna