Sagolikt vacker och nästan svart...

Jag har ju alltid varit en riktig hästtjej,

ridit sen liten, jobbat extra i travstall och ansvarat för ca 25 hästar

 i tidiga tonåren, hur nu ägaren vågade det... skratt*.

 Hingstar, ston, ridning och körning... vilket ansvar!

Senare i livet delade jag och min före detta svägerska M på ett varmblod

några år. Min käresta syster har också alltid tyckt om hästar, men inte så biten som jag.

Men under senare år så har vi ju tillsammans med mina döttrar tagit lektioner

på islandshästar. Det resulterade nu i att min käresta syster köpte häst här före jul.

Ett islandssto som heter Freydís men kallas för Freyja.

Och vilket hästköp hon gjorde...

Hon är sagolikt vacker, nästan svart i färgen, lugn och tålig.

 

*

 

 

*

Dottern tillbringar nog mer tid i stallet än självaste ägaren...

 

Käresta syster & Freydís

 

Lilla Herr Larsson & Freydís

 

I samma lilla stall och boxen bredvid står även en annan vacker kille,

som heter Krille, och även han är islandshäst. Honom får vi låna  mycket vi vill,

jag har turen att kunna få hänga med på ridturer.

Lite gulligt är ju även att Freydís inte gnäggade där hon bodde tidigare,

även fast hon hade det bra. Men sen hon flyttade hit, delar hage och närhet

med Krille så har hon börjat gnägga.

Kanske förstår dom varandra och pratar samma språk, isländska...

 

 

*

 

 PÖSS på Er... :)

 

*

 

Lördagskram från Kate